Intresset för Arktis är starkt växande idag. Det beror naturligtvis på att aldrig förr i historisk tid har istäcket varit så tunt som i år. Den mångåriga isen som tidigare utgjorde 35 procent av isen i Arktis är nu under 10 procent. Det gör årets istäcke till ett av de fem tunnaste någonsin. Detta är på väg att revolutionera förhållandena i Arktis och kräver stor uppmärksamhet från världssamfundet. Norden, som är nära grannar till eller gränsar till Arktis har ett särskilt stort ansvar.
Den globala uppvärmningen frigör nya väldiga områden för utvinning av gas och olja. Enligt amerikanska geologer kan så mycket som en fjärdedel av världens ännu oupptäckta gas- och oljereserver finnas i Arktis. Till detta kommer förekomsten av stora mineralfyndigheter i nordöstra Sibirien, kanske också i andra delar av Arktis. Och allteftersom de ekonomiska aktiviteterna accelererar, växer också konfliktriskerna.
Avsmältningen öppnar också upp för snabbare fartygsvägar genom Nordostpassagen, Nordvästpassagen och kanske också rakt över Nordpolen. När det blir möjligt blir sjövägen mellan Nordamerika och Japan bara en tredjedel så lång som den är i dag. Därmed riskerar inte bara den säkerhetspolitiska spänningen att öka, den ökande ekonomiska aktiviteten och transportrörelserna kommer också att skapa stora problem för Arktis känsliga ekologi.
Så det finns starka skäl för Norden att engagera sig. Norden bör gemensamt ta ett starkare ansvar för vad som händer på Arktis. Tillsammans kan vi balansera de två dominerande stormakterna. Det vore bra för Arktis om Norden tog på sig en tuffare och mer pådrivande linje; Respekten för människor och natur har av tradition starkare förespråkare i Norden än i stormakterna. Under det kalla kriget spelade vi ofta en roll av konfliktdämpare eller buffert mellan stormakterna. Frågan är vilken roll vi kommer att kunna spela i Arktis? Flera av de nordiska länderna har själva betydande territoriella och ekonomiska anspråk i Arktis. Just nu håller förhandlingarna att gå in i slutskedet om vem som ska få suveräniteten över den Arktiska havsbotten. I dessa förhandlingar gör både Ryssland och Danmark/Grönland anspråk på Nordpolen som en del av deras kontinentalsockel.
Föreningen Norden har under det senaste året ägnat mycket tid och kraft åt klimatfrågan. Tack vare bidrag från regeringen, Naturvårdsverket, Nordiska ministerrådet och Letterstedtska föreningen har vi kunnat starta kampanjen Norden och framtidens klimat. Kampanjen genomförs i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och tankesmedjan Global Utmaning och består av möten, studiecirklar (både traditionella och web-baserade) diskussionsforum, nyhetsbevakning och framtagande av rapporter. En av träffarna i våra studiecirklar handlar för övrigt om Arktis. Ett delmål med kampanjen är att skapa ett brett intresse kring klimatfrågan och ett ökat nordiskt samarbete inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december i år.
Besök gärna kampanjens hemsida www.arenanorden.org. Där finns en daglig nyhetsbevakning av klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. På hemsidan finns även en stafettblogg, debattforum och möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev. Mer information finns i vår lilla presentationsfolder.
Till hösten planerar vi att gå vidare i klimatarbetet med frågan om Arktis i framtiden och hålla konferenser/ möten i andra delar av landet än Stockholm som ska handla om Norden, och Arktis med tyngdpunkt på säkerheten för människor och natur
Ytterst kommer frågan om klimatet att bli en fråga om folkstyrets, demokratins förmåga. Det finns djupa insikter nu om riskerna med den globala uppvärmningen och avsmältningen av isarna men finns det politisk vilja och förmåga att tillräckligt snabbt lägga om rodret så att katastrofer undviks? Därför är folklig dialog och engagemang i dessa frågor så viktiga. Och därför har vi i Föreningen Norden en viktig roll att spela.
Jag tror att Arktis kommer att bli en av de stora utmaningarna under EU:s kommande mandatperiod. Jag hoppas på en livlig debatt inför valet till Europaparlamentet. Att de politiska partierna och dess kandidater, journalister och röstberättigade tar dessa frågor på stort allvar.
(Kristina Perssons inledningstal på seminariet "Arktis i ett förändrat klimat" 8 maj 2009)