07 juni 2010

Har vi en organisation som stämmer överens med vår verksamhet?

Efter att varit med i både styrelse för lokalavdelning i Sveriges minsta kommun och i distriktsstyrelse under 20-talet år,  så har jag alltmer undrat över om vi har en organisation som stämmer med de förändringar som skett i samhället.


För en verksamhet är det viktigt att ha tydliga mål,  som är väl förankrade för att kunna kännas motiverade för medlemmarna och särskilt viktiga för de som är med i styrelsen.


Mina nyckelfrågor blir därför:
Hur går det till när målen för Föreningen Norden på central nivå utformas?
Utformas målen  uppifrån eller kommer de fram efter att ha lyssnat av från gräsrotsnivå?


Det här är mycket viktiga ställningstaganden om man ska lyckas nå uppställda mål. Är man inte delaktig när målen utformas så känner man inte heller ansvar för att genomföra dem.

 

Alla lokalavdelningar fick inför kongressen möjlighet att avge remiss på”Förslag till vision och principprogram för Föreningen Norden 2010”
Lokalavdelningen i Bjurholm ville gärna vara med om att påverka.
Varför var det så få lokalavdelningar och distrikt som lämnade remissvar?
Det var även många av de stora lokalavdelningarna som inte svarade.

Jag föreslår att man går ut med en fråga till alla lokalavdelningar om detta för någon förklaring bör man vilja ha på central nivå och jag är mycket intresserad av att få veta.

 

 

Är det några av dessa skäl:
1) Vi har inte fått någon förfrågan
2) Vi har inte haft tid
3) Vi instämde i allt och hade därför inget behov av att svara.
4) Det var för svåra och övergripande frågor som vi inte kunde ta ställning till
5) Skälen är följande: …………………………………………………………………………

 

 

Ja man skulle kunna ställa många frågor kring orsakerna men det är viktigt att få förklaring då man från centralt håll vill ha en dialog och inte får den i en så viktig remissomgång.

 

Jag skulle gärna vilja veta vilka som svarade: Var det en majoritet för de små medan de stora avstod. Det kan säga mycket om behovet av delaktighet och förändring. Kan det ,möjligen bero på att vi inte har rätt organisation. Vi har all anledning att undra över det när vi får allt fler lokalavdelningar som upphör och då är det i de flesta fall de små som försvinner. Det är hög tid att fundera över vad man kan göra. Det är en viktig fråga för kongressen.

 

Är det samma tendens inom övriga länder i Norden eller är det bara i Sverige som antalet lokalavdelningar och medlemmar minskar. Det bör vara  viktiga frågeställningar för kongressen.
Förslag: utse en grupp som ägnar tid åt frågan och låt då de små lokalavdelningarna vara med.  Den gruppen skulle kunna ägna sig åt några av nedanstående konkreta tankar.

 

Kan man finna andra organisationsformer ex man utgår inte från kommunen som bas utan bildar sektioner som består av flera kommuner och det kan gälla just för de små. Kan man bilda faddersystem där en ”stark” lokalavdelning hjälper den ”svagare” under uppbyggnad.
Vilket ansvar kan distriktskontoren ta? Vilken roll kan informationskontoren ha? Bör medel anslås under några år från nordiska fonder för att söka olika samarbetsformer?

 

Kan man t o m tänka sig att ha en mer långsiktig och varaktig form av ”nordiska avdelningar” där lokalavdelningar inom Norden samverkar och då inte enbart i enstaka projekt utan man skriver samarbetsavtal.

Hur kan vi få medel för samverkan inom Norden även för små lokalavdelningar. I dag krävs mycket ekonomiskt och administrativa starka lokalavdelningar för att driva projekt. Det här är särskilt viktigt om man skall nå samverkan inom exempelvis Barents. Jag skulle vilja se fonder där en lokalavdelning kan samverka med ett land. När man ställer kravet på minst tre länder blir det genast mycket svårt för en liten lokalavdelning att vara med.

Hur kan man få medel till distriktens styrelser så att de kan bistå i länssamverkan?

 

Jag skulle vilja se fonder som har rollen av stödja utveckling på en nivå som gör att även små avdelningar får den stimulans som uppmuntrar till nordisk samverkan. Det här borde kunna vara en fråga som ingår i det uppdrag som man ger till en utredningsgrupp ”rädda de små lokalavdelningarna” eller ”problem som blir till möjligheter för nordisk samverkan”

 

 

Slutligen: gå ut med en enkät till lokalavdelningarna och fråga
Hur ser ni på framtiden för Föreningen Norden? Problem? Möjligheter? Förändring?
Har ni använt er av fonder i er verksamhet? Hur? När?
Hur ser ni på fondernas roll i ert arbete?
Har ni samverkan med annat nordiskt land? Vilka?
Har ni intresse av samverkan med länder utanför Norden?
Dessa funderingar hoppas jag att många går vidare med så att vi kan vända nuvarande nedåtgående trend.

 

Bjurholm den 6 juni
Bo Nilsson
ordf.
Föreningen Nordens lokalavdelning i Bjurholm

 

 

 



Kommentarer:


  1. Bo tar upp frågeställningar som är viktiga för föreningen men också intrikata. Att ge ett entydigt svar låter sig förmodligen inte göras. Det som jag saknar i Bos utmärkta analys och förslag till frågeställningar som kan behandlas i lokalavdelningarna är frågan om nyrekrytering, inte minst av yngre personer. Är inte nedläggningen av lokalavdelningar i mindre kommuner en logisk konsekvens. De mindre kommunerna för i många fall en tynande tillvaro och vilka är det som i första hand lämnar sin hembygd?! En fundering som jag har är att:"Föreningen har bl.a. "glömt" frågor som berör närområdet." Lokalavdelningarna skall slå slag för det som finns nästgårds! En viktig framtidsfråga för föreningen är att verka för att sprida kulturen i sina egna kommuner men också visa upp sin lokala kultur för andra. Det behövs en yttring som motvikt till kommersialisering och som är energisnål! Dessa funderingar står jag personligen bakom. Bos funderingarna får vänta till höstens aktiviteter i lokalavdelningen. Kiruna den 3 juli Kurt Esko
Skriv en kommentar
 
 

För att undvika spam ber vi dig att fylla i orden nedan innan du publicerar din kommentar.

Hitta din lokala förening