Nordenhistorik
Föreningarna Norden har som uppgift att stärka gemenskapen mellan de nordiska folken, främja utbytet på kulturella och andra områden, vidga och levandegöra vänortsutbytet genom ett bredare folkligt engagemang, arbeta för samverkan mellan de nordiska länderna på statlig, regional och kommunal nivå samt bidra till samarbete mellan de nordiska länderna i internationella sammanhang.
Det första världskriget kastade sin skugga över de nordiska länderna, även om inte alla drogs med i kriget. Finland drabbades dock av det s.k. Frihetskriget/Inbördeskriget 1918-1919. Världskriget hade återverkningar. Bristen på livsnödvändiga varor orsakade nöd och elände. Ransoneringar blev nödvändiga för att hjälpligt ordna fördelningen av de knappa varutillgångarna. Det blev naturligt för de nordiska länderna att i denna situation stödja och hjälpa varandra. Yttre tryck och inre nöd drev fram ett praktiskt nordiskt samarbete. Norden sågs som basen att arbeta ifrån.
I detta klimat växte samarbetstankarna fram. Den 1 mars 1919 bildades Föreningen Norden i Sverige. I Norge bildades Norden 12 april 1919 och i Danmark 15 april 1919. 1922, 29 september, var det Islands tur och 17 november 1924 bildades den finska Nordenföreningen, Pohjola-Norden.
Ofreden drabbade än en gång Norden. 1939 bröt kriget ut i Finland. Vinterkriget mot Sovjetunionen ledde till en för Finland förödmjukande fredsuppgörelse. Landområden fick avträdas. I april 1940 ockuperades Danmark och Norge av nazityska grupper. Island ockuperades av brittiska styrkor, dock utan att landet drogs in i krigshandlingar. Sverige däremot, lyckades hålla sig utanför kriget. Ånyo sattes vilja till sammanhållning i Norden på prov. Finlandshjälpen organiserades. Många frivilliga nordbor ryckte in på Finlands sida i Vinterkriget.
Under den tyska ockupationen av Danmark och Norge, sökte sig danska och norska flyktingar över till Sverige. Det nordiska samarbetet bröts inte sönder. Föreningarna Norden fortsatte sitt arbete. Trots ockupationen kunde den danska föreningen vara verksam. Den norska däremot förbjöds under krigsåren. Man arbetade vidare trots svåra omständigheter och kunde spela en viktig roll i hjälparbetet. Än en gång drev det yttre trycket samman de nordiska folken.
Föreningen Norden på Färöarna bildades 19 november 1951 och Åland kom med 6 mars 1970. År 1991 bildades även en Nordenförening på Grönland.
En gemensam nordisk topporganisation bildades - Föreningarna Nordens Förbund - med en gemensam styrelse bestående av ordförandena från respektive systerförening. 1966 antogs det första handlingsprogrammet för den gemensamma organisationen och 1977 fick förbundet ett eget kansli i Stockholm efter att tidigare ha administrerats av den svenska föreningen. Kansliet finns numera i Malmö.
Tidningar och publikationer
Gemensamma:
Nordens Årsbok 1920-1929
Nordens Kalender 1930-1939 (årsbok)
Vi i Norden 1969 - (tidning 4 nr/år)
Nationella tidningar och utgivningsår
Danmark: Norden, 1943-1968
Nord Nu, 1986-
Island: Norraen Jul, 1941-54, 1982- (årsbok)
Finland: För Norden, 1941-1969
Pohjola, 1941-
Sverige: Nordens Tidning, 1943-1968; 1982-
Norge: Nordens Nytt, 1938-1939, 1949-1964
Vi i Norden, 1965-68
Föreningarnas utgivning av böcker och småskrifter har under åren varit mycket livlig. Under krigsåren gav den svenska föreningen ut "Nordens serie", en rad debattinlägg om organiserandet av det fredstida Norden. Uppsatstävlingar har arrangerats vid flera tillfällen. "Nordiska tankar" utkom 1939 och gav många uppslag för det fredstida samarbetet. De nationella föreningarna har gett ut informationsskrifter i olika ämnen. Årsböcker har producerats i olika ämnen, språk, kultur, konst, litteratur mm.
Kursverksamhet
Föreningarna Nordens verksamhet kan beskrivas som informationsverksamhet. Detta var ett faktum redan vid starten för föreningarnas verksamhet. På olika sätt söker man sprida kunskap om förhållandena i de nordiska länderna. I detta arbetet är kursverksamheten viktig. Många människor har genom att delta i nordiska möten fått insyn, kunskap och kontakter i de andra nordiska länderna. Språkkurserna intar en central plats i verksamheten, som ett sätt att brygga över språkklyftorna. Bland andra exempel kan nämnas islänningarnas möjlighet att studera svenska vid Framnäs folkhögskola sedan 1973.
Nordens Dag
Den första Nordens Dag firades 27 oktober 1936. "Svanerne fra Norden" skrevs för detta tillfälle av Hans Hartvig Seedorf Pedersen. Den andra Nordens Dag firades 29 september 1951 och sedan friades dagen vart femte år fram till 1971. Under Nordens Dag arrangerades konst- och litteraturutställningar, konserter, temadagar i skolor, radioutsändningar av statsledares tal, teater och radioprogram med nordiskt innehåll. Arrangemangen sponsorerades av officiella och privata organisationer. De nordiska poststyrelserna utgav ett gemensamt frimärke med de fem nordiska svanarna som motiv till Nordens Dag 1956.
Grannlandsveckor
Under sin verksamhetsperiod har föreningarna på olika sätt presenterat grannländernas natur, kultur, näringsliv och politiska system. Grannlandsveckor är ett exempel på en aktivitet som återkommit under årens lopp i alla föreningarna.
Miljöfrågorna diskuterades nordiskt en av de första gångerna vid en konferens i Landskrona, 1963, med temat "Fritid och natur i Norden". Initiativ för miljösamarbete och en nordisk miljövårdskonvention togs i samband med de gränsregionala konferenserna i Karlstad och Göteborg, 1967 och 1969. Miljöfrågan var också en väldigt viktig fråga i framför allt det svenska ungdomsrepresentantskapets verksamhet under 1970-talet.
Regionala konferenser och regionala organ
Föreningarna Norden föreslog år 1967 ett utökat regionalt samarbete. Föreningarna Nordens Förbund uttalade sig för en förändring av kommunlagstiftningen så att man får lagmässiga former för kommunalt samarbete över riksgränserna.
Nordkalottkonferensen hölls första gången i Torneå 1960. Nordkalottkonferensens kulturråd bildades i samband med Nordkalottkonferensen i Kiruna 1962. I anslutning till och som ett komplement till Nordkalottkonferensen anordnades en kulturkonferens där kulturrådet bildades. Konferenserna hålls sedan 1962 vart annat år.
"Nordisk gränsregion: näringspolitik och samhällsservice", Karlstad 1967.
"Nordisk gränsregion: miljövård och urbanisering", Göteborg 1969.
Här togs uttalande för stiftande av en nordisk natur- och miljövårdskonvention "i syfte att i Helsingforsavtalets anda skapa bättre grundlag för framtida samverkan."
Samarbetet i Kvarkenrådet har sin början i de Kvarkenkonferenser som arrangerades av Pohjola-Norden och den svenska Föreningen Norden i samarbete med lokalföreningarna i Vasa och Umeå, åren 1972 och 1973, då också Kvarkenrådet bildades.
Föreningarna Nordens kongress
I Oslo år 1954 samlades 600 deltagare till kongress, representanter från lokalföreningarna och de samverkande medlemmarna i de nordiska länderna, för att genom föredrag och debatt få en bred orientering om centrala och viktiga frågor i det nordiska samarbetet. Kongressen genomfördes vart 5:e år tom 1969.
Nordiska institut
Hindsgavl slott, Danmark. Inköpt av Föreningen Norden och invigd 1923.
Bohusgården, Uddevalla. Byggt 1939 och skänkt av Uddevalla stad till Föreningen Norden 1944.
Hässelby Slott, de nordiska huvudstädernas centrum för kulturutbyte. Tillkom på initiativ av Föreningen Norden och invigt 1963.
Föreningen Nordens institut och Nordens Folkhögskola, Biskops-Arnö, inköpt av Föreningen Norden med kapital från enskilda, organisationer och myndigheter. Förberett sedan 1930-talet och invigt 1958.
Nordens Hus i Reykjavik invigdes 1968, efter förslag från Föreningarna Norden till Nordiska kulturkommissionen 1960.
Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland och med en omfattande nordisk verksamhet, tillkom på Föreningarna Nordens initiativ och invigdes 1975.
Skola och utbildning
Språklektorat i grannländerna föreslogs vid delegerademötet 1921. Den första lektorn i norska, Edvard Stang, anställdes av Föreningen Norden och kallades till Stockholms Högskola 1928. Från 1946 gick den svenska staten in med medel för att bidra till finansieringen av löner och resor till den svenska föreningens lektorer, det året var det tre danska och tre norska lektorer.
Elev- och lärarutbytet startade 1922, bla inrättar den danska föreningen ett skolresekontor. Utbytet av folkhögskoleelever började 1946 efter initiativ av föreningarna Norden. Den svenska staten delade ut stipendier till nordiska folkhögskoleelever. Systemet tillämpades sedan i alla nordiska länder.
1932 tillsätter föreningarna facknämnder för granskning av de nordiska skolornas läroböcker i historia. Arbetet måste betecknas som framgångsrikt och har framhållits som modell för revisionen av läroböcker utanför Norden.
Språkundervisning och språkvård
Den svenska Föreningen Norden tillsatte 1944 en språkvårdsnämnd. Den danska föreningen ville också skapa en språkvårdsnämnd men hindrades av det danska undervisningsministeriet som planerade tillsätta en språknämnd. 1948 genomförs en stavningsreform i Danmark. Reformen innebär att man skriver "å" i stället för "aa" och att man inte använder stor bokstav på substantiv. Delvis skedde det på den danska foreningen Nordens initiativ, genom den debatt som fördes i bl a danska Nordens tidning "Norden".
Nordiska rådet
Dr P. Munch föreslog vid utrikesministermötet den 13 oktober 1934 att man skulle upprätta ett fast parlamentariskt organ. Idén drevs starkt av Föreningarna Norden i olika sammanhang fram till dess förverkligande.
Ekonomiskt samarbete
1922 yrkade föreningarna på passtvångets avskaffande. Pass för nordiska medborgare ersattes med resekort 1929 - och innebar ett första steg mot passens avskaffande. År 1929 publicerade Föreningarna Norden "Nordens näringshandbok". 1925 tog föreningarna initiativ för samarbete på patentlagstiftningens område.
1934 tillsatte de nordiska regeringarna på initiativ av Föreningarna Norden de sk. nabolandskommittéerna, delegationer för nordiskt ekonomiskt samarbete som var verksamma fram till krigsutbrottet.
Redan under kriget drev Föreningarna Norden i Danmark och Sverige en intensiv debatt för organiserandet av det fredstida Norden. I den rapport om förhandlingarna kring en nordisk tullunion som publicerades 1949, betonas detta och att det var genom föreningarna Nordens insats det skapades intresse för ett nordiskt ekonomiskt samarbete.
När det gäller nordisk medborgarrätt har föreningarna haft betydelse för att skapa debatt och ge ett sakkunnigt udnerlag för utredningsarbetet. Hösten 1943 tog den danska föreningen initiativ till en undersökning av möjligheterna för att genomföra en gemensam medborgarlagstiftning. Föreningarna Norden gav ut flera publikationer i ämnet.
1951 yttrade sig delegerademötet sig för "en fullständig genomförd fri arbetsmarknad", "att rätten att driva självständig näring inom hela Norden blir så fri som möjligt för alla nordbor", vidare att "näringsrättsliga tillstånd, prov och examina, som erhållits och avlagts i ett av länderna i den omfattning där det är möjligt ska vara giltiga också i de andra länderna".
Det blev ingen tullunion. Rekommendationer om nordisk medborgarrätt, närings- och patentlagstiftning, gemensam arbetsmarknad träffades i Nordiska rådet 1953 och 1954.
Radio och TV samarbete
1928 föreslog Föreningarna Norden ett programutbyte mellan radiobolagen i de nordiska länderna för att stimulera ett nordiskt programinnehåll. På Föreningarna Nordens initiativ kom ett sådant samarbete till. Föreningarna arbetade från år 1959 för ett fastare samarbete på televisionens omrdåe mellan de nordiska TV-bolagen. En person fanns som kontaktperson mellan varje nationell förening och televisionen.
Ungdomsverksamhet
Den svenska Föreningen Norden bildade 1943 ett ungdomsrepresentantskap med anslutning från ett antal fackliga och idéella ungdomsorganisationer, samt en ungdomsnämnd. 1946 startade Pohjola-Nordens Helsingforsavdelning en ungdomssektion med olika ungdomsorganisationer. Det spred sig till flera lokalavdelningar och verksamheten var livlig under några år.
När Föreningarna Nordens förbund bildades 1965 reorganiserades ungdomsrepresentantskapen med representanter för riksungdomsorganisationer i Sverige och Finland, nya skapades i Norge och Danmark. På Island bildades ett ungdomsrepresentantskap år ?, 1969 på Färöarna och 1971 på Åland. Ett ungdomsår genomfördes 1967/68.
Bland verksamheten märks stämmor och regionala konferenser samt ungdomsfrågor i utbildnings- och fritidssektorerna. Den första ungdomsstämman hölls i Reykjavik 1967. Den första regionala stämman, Nordivalen, hölls i Österbotten 1967. Syftet med dessa arrangemang är "att erbjuda ett forum för samvaro och utvecklandet av personliga kontakter för ungdom från hela Norden; att ge nordisk information och nordiska impulser i olika former åt invånarna i den landsända där stämman hålles; att för nordisk publik presentera den region där stämman hålles".
Vänortsverksamhet
Det första vänortsutbytet genomfördes mellan Thisted och Uddevalla. 21 personer från Uddevall reste den 3-6 juni 1939 till Thisted och bjöds på ett omväxlande program. Efter kriget togs verksamheten upp och 1946 hade 34 vänortsförbindelser knutits mellan Sverige och Danmark, ytterligare 26 orter med lokalföreningar stod p åkö och väntade på en vänortskontakt. Vänortskongresser har hållits regelbundet. Första gången hölls en vänortskongress på Hindsgavl slott, Danmark 1962. Vänortsarbetet har även rönt uppmärksamhet inom UNESCO. I vänortsarbetet ligger en av de viktigaste uppgifterna för lokalavdelningarna. Här knyts bestående och nyttiga kontakter mellan enskilda person, kommunala förvaltningar, föreningsliv och näringsliv.
Utvecklingen under 1980-talet
Informationsverksamhet
Föreningarna Norden har kunnat flytta ut informationsverksamheten genom regionala informationskontor och tidningar. Regionala informationskontor finns på följande orter:
Akureyri, Island
Alta, Norge
Göteborg, Sverige
Jyväskylä, Finland
Umeå, Sverige
Vasa, Finland
Danska Foreningen Norden ger sedan 1986 ut tidningen NORD NU, ett organ för nordisk information och debatt.
Bilaterala kulturprojekt
Under år 1988 drev Föreningarna Norden i Norge och Sverige det bilaterala kulturutbytesprojektet NY GIV. Danmark och Norge genomför motsvarande utbyte under 1989.
Nordjobb, Nordpraktik och Vänortsjobb
Strax före kriget lyckades Föreningarna Norden få igång ett nordiskt utbyte i studiesyfte av yngre arbetskraft. I samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna genomfördes också utbyten efter kriget, en förmsak på den fria nordiska arbetsmarknaden.
Stiftelsen Nordjobb bildades 1985 av Föreningen Norden och Stiftelse för industriutveckling efter ett förslag av den sk. Gyllenhammargruppen. Föreningarna Norden har hand om skötseln av dessa projekt som gör det möjligt för ungdomar att finna ett lämpligt sommararbte i et tnordiskt grannland, samtidigt som de erbjuds bostad och sammanförs med jämnåriga från de nordiska länderna i ett rikt fritidsprogram. Vänortsjobb riktar sig till ungdomar mellan 16 och 20 år, utväxlingen sker mellan vänortskedjorna. Nordpraktik, som startade 1989, ger ungdomar som studerar på gymnasieskolans yrkeslinjer möjlighet att erhålla sin obligatoriska praktik i ett nordiskt grannland.